Gatea nedströms?

Medan somliga ligger och ruvar fram våra kycklingar, springer vi andra mest omkring här hemma på gården. Vi har varit fler här under några veckor - så saker och ting har gått undan. En gång för några år sedan fick jag i en managementkurs veta att när man har många sysslor framför sig så gäller det att gatea nedströms. Det är kanske inget hönan tänker på, men vi här hemma har gjort vårt bästa för att följa devisen. Men vad innebär den då, devisen? Jooo, man ska genomföra de sysslor som är mest tidskrävande först. Det gäller att tidsprioritera och inte multitaska. Det här med många bollar i luften

är alltså inte bra, inte sant, utnyttja er inte av det! (Och skriv inte det i CV:et heller för den delen).

Jag lämnar lite plats åt våra 3-åriga sparrisar som numera är 160 cm höga och även åt raden i trädgårdslandet som håller lök, både den frö-sådda och den med sätt-lök. I veckan satsar vi på att få ut våra plantor i växthuset i väntan på fiberduk till det nya trädgårdslandet. Så när vi nu väntar på fiberduken så gäller det att gatea andra sysslor, för att slå bort andra (även de) tidsprioriterade sysslor. För risken med många göror 'r ju annars att vi gör lite av varje och därmed inte kommer fram alls.

Well well, sa jag att detta gateande gäller lustfyllda aktiviteter? Undra om hönan tycker ruvning är lustfyllt?

Våra plastdunkar verkar fungera bra som hönsreden

Lökraden innan lökplantorna planterades och sparrisen i motljus :)

Sparris

Tomäter - nu är ni pau plass

Japp. Nu står de ute i växthuset. Jag pratar om våra tomater såklart. Peppar peppar, låt inte frosten komma. Då är det kört. Vi motverkar detta genom att ha stenkoll på väderrapporterna och om det ska bli kallblåst, gäller det att bunkra upp med filtar och värmefläkt, inte filtar kanske, men väl lite isolerande plast.



Den stora plantera-tomat-aktiviteten blev av mycket tack vare vår fina sambo Ludde. Som ni ser jobbade han flitigt, han finns både i och ur fokus, så snabbt rörde han sig mellan tomter, uppbidning och beskådning. I takt med att vi käkar upp vår pak choy kommer vi att plantera ner vår basilika på samma plats. Men än så länge står de små basilika-plantorna på vår veranda och växer till sig.

Jag skriver mindre ikväll, lämnar mer plats åt bilder!

Nu är rapsen här! Och maskroserna utanför väcthusplasten!

Vårvintersådden ger grönt och fräscht resultat

Sareptasenap och red russian

Vi är i full färd med att smaka på växthusets alla varianter av (asiatiska) kålsorter som vi drivit fram under tidiga våren. För er som inte har läst om det på bubblan kan ni klicka er vidare här. Med ett växthus som vi har, kombinerat med droppbevattning, har det varit mycket smidigare att få dessa gröna blad än vad vi anat. Tidigare hade jag nog bara smakat på en sort - pak choy. Den används flitigt i det asiatiska köket, gärna i kinesisk matlagning, thailändsk och indonesisk om jag ska nämna några. Pak Choy kan man idag även hitta i en välsorterad grönsaksbutik, men då är den nog ofta odlad långt härifrån. Rätta mig om jag har fel?

Utöver pak choy har vi även testat sareptasenap som har just en senapssmak eller faktiskt närmare dijon (wasabi, pepparrot) som sticker till i slutet av tuggan. Lite som när du äter sushi och tar aningens för mycket av den gröna gojjan. Den är därför inte lika mild som pak choyen och kan vara spännande att äta färsk i t.ex. en sallad eller i en kambodijansk rätt som jag läste om på denna blogg, värt att testa? Red russian är en annan sort som ska bli lite större än som på bilden innan den kan skördas. Den har ingen särskild framstående karaktär vad jag kan minnas - har bara ätit den förra säsongen också. Jag får återkomma med en mer tydlig beskrivning om denna.

Pak choy är verkligen snygg (?) och den kan bli ca 20-50% större än på bilden. Men vi har redan börjat käka av den. Sjukt mjäll att äta, den bör stekas ytterst snabbt.


Helt klart en favorit: pak choy. Smälter i munnen. Underbar att woka!

För att kombinera sysslor med att umgås med barn gäller det att finna smarta lösningar. En extra vattnerska i växthuset är aldrig illa - hon kan ju inte veta att vi har droppbevattning och därför egentligen inte behöver vattna från kanna! Men roligt tycker hon i alla fall att det är - hoppas att den känslan sitter i!



Vad skulle vi gjort utan vår hjälpreda? Som ni ser har vi mer plats i växthuset, snart kommer fler plantor in här (läs tomat, chilli, paprika och gurka bl.a.)

Platsbrist

Hur kan det vara möjligt att ha platsbrist undrar jag? Vi som har så gott om utrymme. Men just när det gäller plantor finns det vissa krav såsom ljus och godkända temperaturer. Och med takt med att värmen stiger och sommaren är här på riktigt, så blir omplantering och därmed större krukor (mer plats-behov) ett faktum. What to do?

Vi körde ut de värmetåliga plantorna i verkstan - här ser ni pumpa och frilandsgurka bl.a.

 En strategi är att flytta ut ett gäng i verkstaden. Igår morse insåg vi dock att både kål-plantor och basilika har blivit ätna på, förmodligen av en mus (eller råtta?). Fy för. Vi behöver flytta dem igen förmodligen.

Nu har vi dessutom ett femtiotal tomatplantor som behöver omplanteras eller planteras ut i växthuset. Kruxet är att om frosten kommer en natt dör alla plantor. Vågar man chansa?

Kronärtsplantorna får stå kvar ett tag till

Ett fint gäng plantor men bara en bråkdel av vad som finns

Vår fikonplanta (snart träd?) har tagit sej fint, vi ser t.o.m frukter komma!

Under helgen har vi funderat och funderat. Vi har bestämt oss för att uppdrivningen nog ska ske i vårt växthus under förutsättning att vi har värmetillförsel där under de kallare månaderna. Det är få ställen som kan ge så mycket ljus som ett tunnelväxthus. Fortsättning följer!

Sådd är nådd!

Potatisraderna är kupade, precis som det ska vara.

Äntligen har vi pillat ner potatis i jorden och laddat raderna i landet med frön som ger palsternacka, morot, rödbeta, sockerärta, persilja, koriander, dill. Vi har några rader kvar för lök, spenat och bondbönor. Till vår hjälp med frösådden har vi en så-maskin som man laddar med de frö man ska ha och som man sedan ställer in hur många frön den ska släppa per meter. Sedan går man med den längs raden och sådden blir på så sätt gjord. Smidigt. Men det är lite tid emellan för att ladda på nya frön och tömma ut de som är sådda. Men jämförelsen med att så för hand är helt klart mer tidskrävande för våra mängder och inte alltid det som ger bäst resultat. Det är lätt hänt att man sår för tätt eller att för många frön hamnar i samma sågrop så att säga.

Potatisen har vi förgrott i våra fönsterkarmar. En god förgrodd är en potatis som inte har alltför långa groddar och som är torr.

Imorgon sätter jag ner lök i landet också. I år odlar vi fem rader lök mot fjolårets två och en halv. Vi håller tummarna för att vi har räknat rätt på mängderna så att det räcker för hela vintern 13/14!

Extra händer!

Vi har hunnit göra mycket mer än vad gröna bubblan förmedlar. Ibland blir det så, ju mer vi gör här hemma, desto färre uppdateringar från bloggen. Med detta inlägg vill jag egentligen tacka Kristina som varit ute hos oss i förra veckan. Och arbetat med våra fruktträd och förberett inför sådden. I fredags var jorden klar för sådd. Jag delar ut några bildbevis.

Tack för all hjälp Kristina!

Barnet är 90 cm högt (max), ungefär så stora är hjulen på vår väns traktor som för tillfället står hos oss!

Det här med gödsel och skit

Nu är det äntligen dags för markbearbetning. Återigen har vi haft stor hjälp av våra grannar i form av gödselleverans: Verkligen tack för leverans och skit!

En stor hög med gödsel alltså, bara att hiva ut?! (stor bild pga efterfrågan på dessa, SL)

När det gäller att bearbeta marken så är det ju först nu det gäller. Innan har det varit alldeles för kallt och nästintill tjäle i marken tills för en vecka sedan. Det är bra att gödsla innan vi kör med traktorn. Bara att hiva ut lite skit med andra ord. Hönsgödsel anses vara väldigt potent för den innehåller flera gånger mer kväve än andra djurs gödsel. Det är till exempel av samma anledning som man kan göra bra biogas med ett substrat som delvis består av hönsgödsel.

Från en hög skit till spridd skit 

Jag har lärt mig en sak i detta arbetsmoment. Vissa grönsaker vill inte ha gödsel i lika stor utsträckning som andra. Dessa grönisar heter palsternacka och rödbeta, morot och lök vill inte ha någon alls. Därför är det bra att inte sprida gödsel på den del av grönsakslandet där de ska växa. Det ska jag se till att göra rätt nästa säsong. Nu får jag istället gå ut i landet och göra om för att göra rätt. Ett stort tips till er andra alltså som kanske inte hunnit till detta skit-göra-moment i ert trädgårdsarbete ännu. Man lär så länge man lever tänker jag och ler brett :)

En annan sak jag har lärt mig är att platsen för olika grönsaker flyttar från säsong till säsong, men det känns ju å andra sidan ganska logiskt. Till och med i grundskolan fick vi lära oss att jorden ibland ligger i träda t.ex. I år ser vi dessutom till att dubbla odlingsarealen. På den nya platsen på ängen är det inte lika mycket näring och här tänker vi oss anlägga odlingar av bönor, majs, pumpa, squash med mera.

Igår vabbade jag blandat med lite trädgårdsjobb och med en trött liten tjej. Det var på sätt och vis bra, vet inte om denna övning kunnat utföras så lätt annars? I det gamla landet ser vi spår från förra året; brysselkålen är gul och de sista pujolökarna såg Ludde till att lägga i en soppa på eftermiddagen tillsammans med nyligen uppgrävda jordärtskockor (gott!).

Trötthet, purjolök och gula brysselkål.

Hönshus och rediga reden

Inte världens snyggaste hönshus kanske men gratis är gott!

Våra grannar kommer med nya överraskningar varje dag. En morgon tittade jag ut genom fönstret och där nere på ängen var det en stor lastare i full färd med att placera ut en gammal bod intill vår hönsgård. Visserligen visste jag att den skulle köras hit från vår grannes gård - de ville ju bli av med den - men jag hade kanske inte räknat med att den skulle dyka upp bara så där en lördag på en skopa liksom. Och kanske inte kl 09 en lördagsmorgon? Lite synd att jag inte fick upp kameran snabbt nog. Min lilla dotter Zäta har lärt sig att prata. Traktor är ett nytt och välanvändt ord. Det var därmed hon som såg lastaren (större traktor) först och fick min uppmärksamhet att riktas dit det hände. Detta var någon gång i mars, vi hade ingen snö, men det var fortfarande kallt. Tanken är att vi ska byta hönsgård, den gamla får istället tjäna som vedbod och traktorgarage.

Dunkarna ska få tjäna som reden och här fixar Ludde ställningen till dem. Till höger ser vi sovpinnar!

Att ha höns är egentligen ganska enkelt. Jag har egentligen inte läst mig till så mycket kunskap om höns, har mest pratat runt med folk omkring som också har dessa djur. Bra att veta är till exempel att höns gillar att sova på en pinne. Så det är bra om det finns sådana i deras hus. Hönsen som värper vill gärna vara ombyggda - väggar och tak omkring dem med andra ord. Det räcker med ett par reden till ett tiotal höns. Vi ska starta med fem reden och se hur långt det räcker till våra 20 någonting höns. Vare rede gör vi med hjälp av en 25-litersdunk. Nu när våren kommer sätter många höns igång med att ruva på sina ägg. Då vill man gärna skilja ur dem från flocken så att de får ruva fram sina kycklingar i lugn och ro. Med en dunk kan vi därför flytta på dem enkelt tänker vi. Då flyttas ju hela hönan och alla äggen på en gång. Särar man på dessa löper man också risk att hönan överger sin uppgift. Mer om dunk-konstruktionen följer för det återstår lite mer arbete innan vi är klara med det hära projektet!

Nisses vagn är ställd så att Ludde får riktigt schysst utsikt med fönster i söder!

Vårtecken har vi i alla fall sett idag men någon markbearbetning och sådd ute i landet får allt vänta tills nästa helg. Med en sådan här sen vår får vi hoppas att sommaren sträcker sig in i september!

I lördags passade Fria Tidningar på att skriva om vår förädling och hushållning i tidningen. Nätupplagan bjuder på en reviderad variant av Paulas artikel.

Vårvinter-skörd från växthuset?


I fredags när jag kom hem från Listerlandet och efter att ha varit på en minnesgudstjänst för en nära vän till familjen, möttes jag av ett helt gäng som stod i ute i växthuset. De förgrodda plantorna skulle planteras. Markbearbetningen i växthuset har vi fått hjälp med sedan några veckor tillbaka: vår hängivna wwoof:are Kristina, som kommer ut lite då och då till oss och ger oss en hand var den behövs, hade fixat till detta så bra. Istället för att täcka bäddarna med nedbrytbar plast detta år, har vi valt att täcka med ensilage vi fått från en eko-bonde här intill.




Vad skulle vi gjort utan våra fina vänner och bo-kamrater som är hos oss titt som tätt?!

Vi har alltså tänkt oss att få gröna bladgrönsaker innan vi får något ute ifrån trädgårdslandet. Tack vare växthuset kan odlingssäsongen på så sätt förlängas. Några månader på våren kan man starta tidigare och hösten kan förlängas in i november om man har tur. Detta för växthus som inte är uppvärmda. Då gäller givetvis andra regler.




Innan kålplantor, spenat och salladslök planteras ner i jorden skall den täckas med ensilage! Våra pakchois har hunnit bli riktigt stora i sitt brätte (bilden till höger).

När vi närmar oss slutet av maj/juni, kan fler plantor planteras i växthuset såsom chilli, tomater, gurka, melon med mera. Tills vidare står de inne i huset i ett drivhus (läs akvarie med god temperatur) för att växa till sig och bli stora och starka nog att fixa utomhusklimatet. Än så länge är det alltför kallt för att någon annan trädgårdsverksamhet har satt igång här hemma. Sådden som var planerad till helgen får skjutas upp t.ex., vi har nämligen fortfarande frost på nätterna!

Trots det kalla vädret kunde vi dock ha långbord och lunch utomhus i solen i lördags. Hoppas det blir mer sånt här på gröna bubblan!


Nu är vi igång igen!

Den gröna bubblan reser sig från sin vintervila. Fram tills nu har vi förkovrat oss i inomhusmijöer, njutit av att öppna och äta ifrån gårdens egna syltburkar samt stekt den sista löken från skörden. Det är tur att våren är på väg. Även om det inte riktigt känns så, så är det så. För någon helg sedan sådde vi våra första frön. Tomater, chillis, paprikor åkte i och för sej ner i jorden några veckor innan dess. Vi brukar försöka att hinna med det någon gång innan februari går över till mars, eller strax därefter. I år kommer vissa grönsaker att odlar mer av medan andra utesluts, odlingsarealen kommer dessutom att utökas och förgroddningen tas på största allvar.



Att så är ett sådant pilligt mys! Det är mycket bra att noga märka ut sin rad med det man har sått. För med många plantor blir det svårt annars.

Först ut är våra asiatiska bladgrönsaker. Vi satsar på att få dem ut i växthuset innan tomaterna hoppar dit. På så sätt hinns det med lite grönt innan den riktiga värmen kommer. Tillsammans med asiatiska bladgrönsaker såsom pak choi, mizuna och asiatisk bladselleri, sår vi också vintersalladssorter. Brättena vi använder är yteffektiva: små pluggar för varje framtida planta på en kvadratisk yta som håller över 60 plantor. Nu står de och trängs i de två akvarier vi har och utnyttjar som mini-växthus.

Snötäcket är varierande över Skåne - hos oss ligger den kvar på sina ställen!

Men snön ligger tjock på marken. En dag som denna, när solen är framme, finns det dock hopp. Vår varmaste plats i huset är på verandan. Det är där jag sitter nu och dricker en kopp te. Samtidigt hör jag vattendroppar som slår mot emaljfatet på odlingsbänken utanför fönstret när istapparna tinar bort. Ett irriterande ljud, men det skvallrar ju samtidigt om att snön är på väg bort!



Vad skulle vi gjort utan vår veranda?

So long!

Och ännu mera chilis!

Häri ligger sweet lemon, blondie, klockformad chili och mycket mer

Fy bubblan vad det var längesen jag skrev ett inlägg här på gröna bubblan. Den enda förklaringen är att vi har alldeles för många olika projekt och alldeles för lite tid för att skriva om dem. Men för att stilla vår allas nyfikenhet lägger jag inte lite bilder på våra chilis. Dessa olika varianter från säsongen har vi torkat. En vän till mig brukar blenda sina chilis till ett pulver som hon sedan använder när hon lagar mat. Smidigt. Det skall jag också göra, men först får de ligga hela i burken och glänsa lite!

Under julledigheten har vi börjat blanda färger och lagt färg på väggen. Jag får skriva mer nästa gång! Jag kan i korta ordalag säga att äggoljetempera is the shit, förstår verkligen inte varför jag målat med plastfärger innan. Men man lär så länge man lever!