torsdag 27 september 2012

One apple for me one apple for you




Det är skördetider med stort S. En stor del av energin under denna period går åt till att fundera ut, eller planera för enkel och lång förvaring av alla frukter och grönsaker som vi berikats med. Ambitionen är att ha tillgång till årets skörd långt in i februari. Och som ni kanske redan har räknat ut, är det olika lätt (eller svårt) att förvara olika grödor och frukt väl. Jag har fortfarande inte samlat på mig alla knep om vad som är bäst. Tror det gäller att testa sig fram för att komma på vad som funkar. För vissa grönsaker är det till exempel godare och bättre att äta dem direkt när de skördats, andra spelar det mindre roll för.

Torken är en billig variant från Netto. Drar ca 40W, som en glödlampa alltså!
Idag tänkte jag skriva om hur jag gör med våra äpplen. Vi har fortfarande många äpplen som skall skördas innan säsongen är helt över. En regel jag brukar tänka på är: ju senare på hösten äpplet skördas, desto bättre lämpat är det för förvaring i matkällaren. Äpplen mår bra om de förvaras någorlunda torrt, ev. mörkt, svalt och gärna med tidningspapper om sig. De kan gärna läggas upp på en hylla.

Äpple avger eten, vilket är en organisk ofarlig gas som påskyndar mognad. Om ett äpple är dåligt är det därför lätt att många fler äpplen blir det om de förvaras nära varandra. Därför är det endast de allra finaste äpplena som skall förvaras i källaren över vintern. Fallfrukt och annat gör man bäst något annat på. Till exempel äppelmos. Detta kokas fördelaktigt med lite socker för att förlänga hållbarheten. Häll mosen i sterila burkar (du kokar dem innan alt. förvärmer dem i ugnen på > 100 grader). Givetvis kan man frysa äppelmoset, men det kostar ju både för miljön och plånboken med alltför stora frys-arealer. Bättre att lägga på glasburk.
Äpple från träd via svarv till äppelringar i snygga outvecklade äppel-spiraler (de runda bollarna är som en äppelspiral).
En annan riktig hit är torkade äppelringar. Jag är mitt inne i ett torka-äppel-ringar-heat. Med min lilla tork kan jag torka ca 10 äppel/dag. Varje eftermiddag töms torken på äppelringar och varje kväll fylls det på med nya. Med vår fräcka äppelsvarv är det ett sant kvällsnöje som är överraskande mysigt.

Till helgen planterar vi bärbuskar och kokar in tomater. Häng med på den gröna bubblan så får du veta mer om hur man kan göra!

måndag 17 september 2012

Lökigt värre

Nu är löken intagen. Vanlig simpel gul lök men dock så nödvändigt. Det som vi på sommaren älskar med lök (eller i alla fall jag) - den gröna blasten - ska dock först torka in för att i princip torka "bort eller försvinna", innan vi får den gula, torra löken som vi hittar i affären.

För att ta allting från början så sätter man en liten sätt-lök som man köper på påse. Löken ska inte sås alltför djupt, ett lök-djup ungefär. Från den lilla löken får man sedan en stor. När den stora löken börjar att sloka och se hängig ut drar man den ur jorden, men låter den ligga kvar där i landet. Här torkar den bäst. Om blasten tillåts torka in ordentligt så får löken som är kvar mer smak. Och det gillar vi. Efter ett antal veckor (säg tre) så kan man ta in sin lök. Är den fortfarande något fuktig kan man låta den torka klart inne. Vi torkar vår lök på vår vind - denna plats är utmärkt. Här är både varmt och torrt. När löken är färdig-torkad är den enkel att förvara. Den kan förvaras i rumstemperatur över vintern, men dock mörkt. Vi kommer att lägga vår lök på säck och förvara i ett torrt och halvsvalt utrymme.

Att odla mycket lök har för oss varit en självklarhet: vi är sådana dära som äter en lök med varje måltid. Eller i alla fall är det alltid så vi börjar vår matlagning. Med att hacka en en simpel vanlig hemodlad gul lök.

Den här löken skall väl räcka? Bondbönor är godast lätt förvälda!

onsdag 12 september 2012

Äntligen tillbaka i skördemånaden

Den gröna bubblan har varit på semester. Det har varit både bra och svårt att vara hemifrån en sådan lång tid som denna gång: nästan tre veckor. Väl hemma igen efter några varv runt jordklotet (vi var faktiskt bara i Kanada och Usa och sen tillbaka igen plus ett litet stopp i Amsterdam) insåg vi att landet frodats och att skördemånaden var kommen. Inte utan att man blir lite smått varm i kroppen. All tid som spenderats på sådder och att gräva bäddar ger nu återbetalning. Det känns som en löneförmån att kunna komma hem och ta en korg och skörda inför middagen. Annat än att springa in på snabbköpet på hörnet av huset där jag tidigare bodde. Allt har sin charm, men nu är jag övertygad om att det vi har nu, här i september, måste vi njuta av. Men med en minsting som gärna springer lite var som helst kan man vänta sig en överraskning efter några obevakade ögonblick. Zäta uppskattade badet i hönsgården.

Zäta i badkaret (?). Grön revolution i landet: kål, bönor, palsternacka med mera!
Päron paron elle belle bi - massor av er har vi! God pollinering, lagom gödsling och bra beskärning ger gott resultat: våra päron är jämt och fint formade och stora och i träden (vi har tre) dignar det av dessa gröna frukter. Päron kan man koka in men man kan också torka päron. Det är faktiskt riktigt gott. Men om torkning skriver jag om en annan gång. Vi har en förhoppning om att kunna förvara en stor mängd päron i vår matkällare också. I Kanada inhandlade vi en bok om hur vi bäst kan förbereda matkällaren inför förvaringen över vintern. Den ska rengöras och bli fri från sporer och eventuella bakterier till exempel, inte helt förvånande.

Att koka in päron är dock inte alls svårt. Man skalar sina päron, kokar upp en sockerlag som består av 1l vatten med 8 dl socker för 1 kg päron. Smaksättningen kan variera. Vi har gjort en laddning med kanel och ingefära. I receptet jag följde för denna inkokning skulle man linda in ingefäran i ett tygstycke så att den sedan kunde avlägsnas innan allt läggs på burk. Kanelstänger kan dock vara i hela. Man ska med fördel låta päronen koka tills de blir mjuka/nästan transparenta. Sedan lägger man alla sina päron i en stor glasburk och låter dem samt lagen svalna. Väl kallt hälls lagen på päronen och man förvarar sedan sina päron svalt. Vill man vara säker på att de håller länge kan man tillsätta lite antimon eller citronsyra. Det står på förpackningarna hur mycket man ska använda per kg frukt. Igår blev det saffranspäron. Härligt gult i glasburkarna med andra ord.


Gråpäron tror vi att det är till vänster och vips så blev det saffranspäron
Nu ska jag återgå till sysslor men skriver här snart igen.