Tribute till Camilla - borgarsoffan fick nya kläder

Idag skriver jag en liten hyllning till min mamma. För mamma (Camilla) har hjälpt mig att klä om min borgarsoffa. Det fick jag som present när jag fyllde trettio. Mamma är inte tapetserare, men en ivrig hantverkare i pensionär kreativitet (hon är alltså pensionär och gillar hantverk, svensk översättning). Mamma har sedan varit en god kund hos stadens duktiga tapetserare och frågade därför henne om hon fick ta med sig borgarsoffan dit för att lära sig hur man tapetserar.

Och soffan heter borgarsoffan. Och den fungerar just som en borgar-soffa. Man sitter och dricker fint i den tillsammans med vänner. Eller så läser man en god bok från den i sitt eget sällskap. I och för sej så gör nog andra än borgare de här aktiviteterna också, men soffan heter borgarsoffa ändå. Den här borgarsoffan är inget inköp eller containerköp. Den kom till genom traditionsenlig byteshandel med min djurättar-vän Robert. Han fick två olivgröna sammetsfåtöljer (arv från en släkting) av mig, jag fick soffan. Två sitsar fick båda bytarna genom handeln (två fåtöljer = två sittplatser och två sitsar = en soffa). Vi genomförde bytet genom att Robert kom hem till mig med sin cykel, jag kopplade på, min dåvarande egna cykelkärra, vi lastade på mina fåtöljer och drog ekipaget hem till honom några kvarter bort. Hemfärden fick sedan handla om att borgarsoffan fick åka hem till mig och kollektivet jag bodde i då.

Borgarsoffan var tidigare vit, ett klassiskt vitt tyg som hade många revor i sig. Men soffan var i övrigt mycket skön att sitta i och visade inte på många andra stora brister.

Under min uppväxt har jag fått genomlida en rad olika tyger och mönster. Varje jul fick köket nya gardiner (sa jag att hon var sy-galen, smittad av sin sy-kunniga moder?) och varje skolstart syddes det nya kläder till oss barn i familjen. Lägg till detta att hennes väninna också gillade att sy och att detta i sin tur gav synergi-effekt! Jag tror (läs: vet) att det är få sy-affärer i södra Sverige (Skåne och Blekinge) som jag inte har satt min fot i. När tonåren och jag-gillar-svarta-färger-perioden kom in i mitt liv, fick mamma dock ge upp. Men sakta men säkert har det dock gått upp för mig att det kanske är lite roligt med tyger ändå? I övrigt gillar jag också när man inte överdriver sin göra-nytt-hets genom att inhandla och köpa nytt. Nej, göra om, göra till ditt är mer min melodi.

Det är just därför som soffan fick nya kläder och stolarna som vi hittat lite här och där har fått nya sitsar med hjälp av de tygslattar jag samlat på mig genom åren. Mer än så här tänker jag inte säga. Jag låter er kolla in bilderna istället.

Stolar och tyger och borgarsoffan med dess påfåglar!

Det var alltså dessa påfåglar jag menade!

Helgen har inte bjudit på alltför fint väder och vi har hållit semi-sjukstuga här hemma (först var N sjuk, sedan blev jag lite hängig) så det blev trädgårdsliv först en smula idag och en liten smula igår. Fler uppdateringar kommer. Imorgon åker jag och fotar ett bröllopspar i Bosjökloster. Håll tummarna för väder och fotoleenden!