Basilisk basilusk va du är god!

Japp, nu har de 50 plantorna basilika frodats väl i växthuset med alla våra tomater. Innan grönskan egentligen tog fart och innan jag bestämde mig för att skörda, sa jag till mig själv att vi nog gott och väl kan plantera 75 plantor nästa år. Begränsningen i år var att vi inte hade tillräckligt med pluggbrätten. För er som inte känner till pluggbrätten är det de "plattor" i vilka man kan plantera en hel mängd plantor samtidigt. De kan komma i dimensionen 7*7 till exempel. Jag har förstått att det inte är fel att ha ett helt gäng pluggbrätten liggandes. Brätten erbjuder yteffektivitet. Jämför detta brätte med att driva upp lika många små plantor i krukor istället: det tar ju en massa plats. Och man vill ju kunna odla mer än bara basilika i sitt växthus på säsong (misstolka inte, kära basilika).

Genovese-basilikan är super och har stora blad!

Tillbaka till basilikan: det är så himmelskt gott att äta färsk basilika men för en snål-apa som jag (läs ekonomisk) så blir det sällan det inhandlas en kruka i butiken. Anledningarna är fler än priset på den ynka basilikan - den tar slut i ett nafs och är därmed förbrukad i en lika snabb tid. Ibland kan man ha tur och få den att komma upp igen efter att den klippts ner, men det är svårbemästrat. En tredje och den allra bästa anledningen till att skippa köpa basilikan i butiken är att den egenodlade är tusen gånger godare och mer smakrik. Och den kan ta sig igen efter den första skörden. Vi valde att skörda precis efter blomning. Tanken är att de kvarstående plantorna kommer igen några veckor. Vår basilika samväxer med tomaterna, det är en välbeprövad kombination som ger gott resultat.

Att skörda basilika går helt enkelt ut på att man tar topp-skotten och lämnar ca 10 cm kvar av plantan så att den kan växa upp igen. För att förklara bättre kan du tänka dej att varje stjälk har utväxande grenar (noder) och vid den lägsta noden, där du kan se att små blad är på väg att utvecklas, är ett bra ställe att knipsa stjälken på.

Basilikan har blommat och då passar vi på att skörda!

Den skördade basilikan behöver förvaras på ett bra och smidigt sätt. Jag har tidigare skrivit om olika sätt för förvaring här på den gröna bubblan. För basilika är det många av dessa sätt som fungerar. Vi valde att göra på fler än ett sätt:
1. Mixa basilika-bladen och frys in i små påsar som enkelt kan tas fram. Undvik att lägga för mycket i varje påse så att du slipper att tina allt för att ta ut en ynka liten bit.
2. Torka (vi vill se om denna torkade basilika faktiskt smakar något i jämförelse med de som vi upplever smaklösa i butiken).
3. Frys in hela blad av basilikan.

Utöver basilika-sorten genovese från Runåbergs fröer har vi även odlat en thai-basilika. Dessvärre var grobarheten väldigt låg på dessa frön och vi har därmed inte lyckats driva upp så många plantor men ett knappt dussin finns dock på plats. Thai-basilikan har en mycket karaktäristisk smak, lite som anis/lime. Har du ätit kokos/curry-gryta på thairestaurang med thaibasilika vet du precis vad jag talar om. Oroligt god är den i alla fall.

Nu borde jag ta tag i nästa anstormning från gården: våra päron. Det ska bli inkokta päron med kanel och ingefära.

Thai-basilikan är sjukt god!

Och veden ska staplas

Ja, så är det. Veden ska staplas innan midsommar egentligen. Vi är inte så petnoga har jag sagt till mig själv den senaste månaden (månaderna). Huvudsaken är att den är torr när det ska till att eldas. I kombination med solpaneler slipper vi ju nu att elda i september och oktober i lika stor utsträckning men visst är det schysst att ha torr ved tills dess ändå? Om man klyver upp ved från ett träd som nyligen fällts kan man räkna med ett års torktid. Det bästa är att veden klyvs tidigt på året och ligger i en hög under vårvintern för att sedan staplas innan sommar-torktiden drar över. Detta förbättrar ju torktiden avsevärt. Torr ved ger såklart mest värmeutbyte men det säger sig ju självt. En 10% fuktighet är helt okej när man ska till att elda. 30% fuktighet innebär stora värmeförluster.

Här blir det vedstaket och det tack våra våra fina vänner som var på besök!

Viktigast att tänka på vid stapling är att veden inte staplas direkt på marken, då blir det undre lagret aldrig torrt. Vi använde EU-pallar till vår ved. Sedan ska man se till att få en bra lutning på sin stapling. Vi som valde att stapla "staket" ville till exempel att veden lutas lite inåt snarare än utåt, för då är högen mest stabil. Man ska försöka att få en rak linje med ved-ändarna. Ställer man sig och tittar på vedstaplingen i profil ska det därmed inte vara en massa ved-ändar som sticker ut. Får man till detta har man en stabil vedstapel.

Staplad ved är något av det finaste och en fröjd för själen inför vintern

Första vintern på landet för mig innebar vedstapling med många av mina vänner. Vi var 17 stycken som staplade 10 kubik ved på en och en halv timme från en uppfart in i en lada. Det var en jättetrevlig eftermiddag och de flesta verkade gilla det. I år fick vi besök av två studenter från jobbet. De hade aldrig tidigare staplat ved, men det gick undan som attan ändå. Efter 4 timmar (med rast och mat emellan!) hade vi avklarat 25 kubik. Kvar finns nu 5 kubik för mig och N att avklara. Men med god musik och lite pepp fixar vi det lätt som en plätt. Ovan vedstapeln lägger vi snart ett plåt-tak som ska skydda från regn. I dagsläget har vi räddat vår ved med en presenning. Innan eldningen i vinter kommer vi att ta in ca 1 kubik ved i taget och förvara vid pannan. Till vår hjälp för denna lilla ved-transport har vi en lastare på hjul som tar en kubik ca. Lastaren liknar en varutransport som de använder i matbutikerna för varor. Med den blir det smidigt och lätt. Och veden har vi givetvis staplat nära pannan. Man vill undvika onödiga lyft och meck när det är kallt och jävligt. Over and out